Delprojekt

Forskningen är indelat i följande delprojekt:

Heidi Grönstrand (Åbo universitet) är intresserad av att se på flerspråkighet i ett historiskt perspektiv. Utgående från självbiografiskt material, bl.a. självbiografier och memoarer av Umayya Abu-Hanna, Susanna Alakoski, Kaj Chydenius, Jörn Donner, Rita Magga-Kumpulainen, Kjell Westö och Jutta Zilliacus, analyserar hon frågor kring språk, minnen och glömska. Ett viktigt begrepp som används är “språkbiografi”.  Vad är kännetecknande för en språkbiografi och hur förhåller den sig till institutionella praktiker, historiska sammanhang och förändringar? På vilket sätt utmanar självbiografiska texter rådande uppfattningar om språk?

Ralf Kauranens (Åbo universitet) delprojekt handlar om flerspråkighet i finländska tecknade serier och däribland framförallt självbiografiska reseberättelser i serieform. Seriernas flerspråkighet tar sig flera uttryck. Utöver kodväxling i seriernas berättelser, kan flerspråkigheten komma till uttryck genom olika paratexter, exempelvis översättningsbilagor. Också en mera allmän publiceringskontext är av intresse då serieskaparnas verksamhet sedan 1990-talet har en i allt högre grad transnationell orientering, vilket reseberättelserna också illustrerar. Många skapare är tvungna att fundera över sina val av arbets- och publiceringsspråk.

Mika Lietzén har redan länge använt flera språk i sina serier. Han är intresserad av hur blandningen av språk påverkar läsupplevelsen och hur den kan förändra narrativa strukturer.  Han vill veta vad som händer med språken då berättelserna översatts, t.ex då bokens huvudspråk finska översätts till svenska för försäljning i Sverige. Vad händer med de inslag som redan har varit på svenska i originalet, och på vilket sätt förmedlar man begreppet finlandssvensk till läsarna i Sverige? Och hur reagerar läsarna på berättelsens flerspråkighet: är det bara förvirrande, eller ger det mervärde? Och hur flerspråkig kan boken vara innan läsaren blir frustrerad?

Zinaida Lindéns ställning inom kulturen har gett henne en unik möjlighet att vara en brobyggare mellan olika språkgrupper och nationaliteter. I sin verksamhet utgår hon ofta från sina egna erfarenheter av olika länder och kulturer. Hon är uppvuxen i Leningrad, har arbetat med olika nordbor, är gift med en finländare och har också bott i Japan. Att jämt byta språk och navigera mellan olika språkgrupper är hennes vardag. Lindén bidrar till projektet med en del praktiska erfarenheter och iakttagelser samt med essäer där hon bl.a. reflekterar över tvåspråkighetsfenomenet från olika synpunkter, om språkbyte och dess kulturella och pragmatiska aspekter.  Dessutom fortsätter hon med sin verksamhet som skönlitterär författare under denna period.

Olli Löytty (Åbo universitet) analyserar hur Hassam Blasims texter rör sig över geografiska och språkliga gränser. Blasim har flytt från Irak, bor i Finland och skriver på arabiska. Eftersom hans läsare är spridda över hela den arabisktalande världen publicerar han sina texter huvudsakligen via internet. Hans debutnovellsamling The Madman of Freedom Square har översatts till fem språk, och den andra, The Iraqi Christ, åtminstone till engelska och finska.  Internationellt har mottagandet av hans texter varit väldigt positivt och The Guardian beskrev honom som “perhaps the greatest writer of Arabic fiction alive”. Men trots denna framgång är Blasim relativt okänd inom det  litterära fältet i Finland. I sitt delprojekt frågar Löytty hur den inhemska och internationella litterära offentligheten (t.ex. publiceringspolitiken, kritiken, stipendierna, priserna) reglerar cirkulationen av Blasims noveller från ett språk och ett ställe till ett annat.

Kukku Melkas (Åbo Universitet) fokuserar  i sitt delprojekt på litteraturpris och deras sätt att reglera flerspråkighet. Hon koncentrerar sig  på Runeberg-priset och genom att intervjua prisjuryns sekreterare och analysera juryns tal, pressmeddelanden och andra skriftliga dokument  utreder hon hurdana språkpolitiska diskussioner har pågått  kring priset.

Julia Tidigs (Åbo Akademi) undersöker enspråkighetsnormativitet och flerspråkighetstolerans i den finlandssvenska litterära offentligheten under 1990- och 2000-tal genom att  analysera litteraturdebatter om det finlandssvenska litteraturspråkets gränser och litteraturkritikens mottagande av flerspråkiga författarskap och flerspråkiga texter.  Tidigs utforskar både de språkliga normernas påverkan på förståelsen av flerspråkig litteratur och hur flerspråkig litteratur har tagits i användning för att påverka normerna i fråga, i olika riktningar.